ett steg närmare...

vi satt hemma och pimpla vin. pratade om icke existerande dödsångest och mardrömmar. vi grävde djupt och hade det himla trevligt.
men man kan ju aldrig vara nöjd. vill alltid ha lite mer.
så vi gick ner på stan och sökte äventyr, dyra drinkar mer prat och mer sökande.
men kvällen slutade ändå med att vi gick hem från krogen och kände oss så jävla vuxna. fyfan för att dansa runt med svettiga människor som är så fulla att de inte kan stå på ett dansgolv, där toan luktar kräks och ölen är svindyr.
ska jag inte tycka att sånt är kul? är jag konstig?
jag vill ha hemmafest och hemliga hångel i ett hörn. billig öl och bag in box vin. att festen sakta övergår i efterfest utan att man egentligen behöver göra nått och att trilla hem på morgonkvisten och vara så jävla glad. kräks och hångel är så mycket mer okej hemma. jag vet inte varför, det bara är så.
 och ja, jag har varit sådär äckligt ful på krogen och ramlat runt och kommer säkert att göra det igen. men ändå, blääääääää

jobb, lön, räkningar och tröttnat på krogen. ett steg närmare.... vuxen  (NOT)